Blog Image

Henrik - Tankar

Tankar

Tankar, Idéer och Noveller som faller in i Henriks huvud.

Se även min mobildump: http://mobildumpen.blogspot.com/

Jan och Gustav

Lösryckta texter Posted on %AM, March 26 2009 08:10:02

Hittade detta liggandes nånstans på datorn. Hade helt glömt bort den 🙂

Med lätta, ja nästan flytande steg går Jan fram över gatan.

Med tunga stapplande kliv tar sig Gustav ut ur bilen och går
fram till Jan. Jan däremot kan inte gå. Jan kan bara känna, känna att hans
skalle är krossad mot gatan, ”Fan”, Jan dör. Gustav tittar sig omkring, ingen
där, han tar kroppen som nyss utgjorde personen Jan och släpar den till bilen.
Han häver in Jan i bagageutrymmet med ett stön, borstar av händerna och tar upp
en låda med nya lampglas, går fram till främre ändan av bilen och byter ut de blodigt
krossade glasen. Slänger in lådan i bagaget igen och slår igen den med en smäll,
han sätter sig i bilen.

”Vad hände älskling?”

”Va?, nej, inget farligt, ett rådjur bara. Har du en
våtservett?”

Karin öppnar handsfacket och tar fram våtservetter, ”Här”

”Tack”, Gustav torkar rent händerna, tar ett djupt andetag
och släpper ut all luft i en suck, ”Nu åker vi”, han slänger ut servetterna
genom fönstret. ”Men Gustav, tänk om nån fågel börjar äta på det och kvävs?”,
”Ingen fara, säkert bara skator ändå och de små kräken förtjänar inte bättre”.
Bilen börjar rulla och 20 minuter senare parkerar Gustav bilen i garaget,
”Äntligen hemma”, Karin sträcker på sig.

Gustav stänger dörren och sträcker på sig, ”Gå in du
älskling så fixar jag väskorna, kaffe vore himmelriket”, Gustav kramar om
Karin, ”Okej, klart jag fixar lite kaffe”, Karin går in i huset. Gustav står
kvar och tittar på hur Karin går ut, när hon väl stängt dörren så sätter han
sig på huk med ansiktet i händerna. ”Vadfan ska jag nu göra?” Han reser sig upp
och öppnar bagaget och tittar på Jan, ”Idiot… lägga honom på väskorna” Gustav
suckar. Dörren öppnas. Gustav slänger ner bagageluckan och stirrar mot Karins
håll, ”Mmm, ville du något sötnos?”, ”Nja, går det bra utan mjölk? För vi har
ju ingen, bara socker”. ”Det går bra med bara socker”, Gustav ler, ”Okej”,
Karin går in i huset igen. Gustav lutar sig mot bagageluckan och känner hur
hjärtat bultar, ”Vad har jag ställt till med?” Han tittar sig omkring, får syn
på kanoten i garagetaket, ”Ptja, why not?”, Han börjar hissa ner kanoten, tar
Jans kropp och lägger den i kanoten och hissar upp den igen. ”Ahh, borta för
stunden i alla fall, så skönt” Han tar väskorna och börjar spola rent dem med
vattenslangen, ställer dem i ett hörn, stänger bagaget och går in till en varm
kopp kaffe.



Indie…

Lösryckta texter Posted on %PM, July 14 2008 22:58:24

Done and done. Ett uttryck han använde sig av väldigt ofta när något var gjort. Näst intill ett tic som skapats av alldeles för mycket repetition av en rörelse, ord eller som här ett uttryck.

Indie ställer sig upp, tar fyra steg bakåt, fyra steg till. Stannar. Fyra steg till, det stramar åt. Han springer frammåt och hoppar och faller… Sedan med ett ryck dras han upp igen och gummibandens gemensamma styrka sliter i honom som om ett kompani av hästar var fastbundet vid hans midja, armar och ben. Högt upp, långt bak och Indie hinner bara tänka en på en sak, han tyckte det var något som fattades i planen. Något som hade naggat hans sinne, det låg där och gnagde men eftersom det aldrig kom fram så var det säkert inte något viktigt… Nu när han hänger mitt i luften kommer det tillbaka, den där onödiga detaljen. Landningen.

På något magiskt sätt lyckas Indie att snurra ett varv på väg tillbaka upp mot hustaket och faceplantar rakt ner i betongen. Det märket som blev av hans stabila skalle mot detta fuskbygge till hus var betydligt, det var bestående. Han hävde sig upp på armarna och bröt runt nacken så att det knakade ordentligt, tittade upp och högt för sig själv sa: LANDNINGEN.

Blicken vänds ned mot taket och det bestående märke som antagligen skulle sitta där för all framtid. Det blev större, det spricker upp, det börjar luckra sig. Indie hinner inte ens tänka “LANDNINGEN” innan hela taket har blivit söndersmulat av smällen, huset är på väg att rasa samman. Med kraften av jordens gravitation fallerar byggnaden, den bryts sönder och samman.

Några få sekunder senare ligger det en hög med betong, trä, metaller i en enda röra, allt täckt med härligt damm. Sirener hörs och människor börjar röra sig mot det som hänt. Indie reser sig upp, borstar av sig den största delen av dammet och börjar vandra ut från all bråte. Människor skyndar sig mot honom.

Frågorna hopas, hur han mår, vad som hände, är han skadad, blablablablabla. Han fortsätter gå och hör en man ropa från folkmassan. “HUR ÖVERLEVDE DU FALLET? DET VAR JU 150 METER MINST!”

Han stannar, vrider huvudet lätt åt vänster och säger “Det gäller att hoppa i rätt tidpunkt, inte mer än så”. Han sliter loss gummibanden från armarna, midjan och benen.

Done and done.



Winter be gone

Lösryckta texter Posted on %PM, March 18 2008 13:54:11

The sun, the big yellow thing in the sky. How little I knew about the sun until it came down and said hi to me. How little did I know…

It was an early day in March, the wonderful weather from the day before had gone and been replaced with a thick layer of snow. Or the White Plauge as we called it where I came from.

The warm weather from yesterday was on its way back. The snow was thawing, the grass was reappearing from underneath the thick coat of powder. The icy roads were turning back to its natural form, no more slippery slopes.

Winter be gone you pestering annoyance.

Welcome spring – the most wonderful time of the year.



Till evigheten

Lösryckta texter Posted on %AM, January 29 2008 11:46:39

Allergin gör sig påmind när det inte går att öppna ögonen på morgonen utan en ansträngning, ögonlocken klibbar samman av den gula varvätska som bildats. Det är inte längre allergi det rör sig om utan ögoninflamation. Roligare kan man ha på en onsdag.

Huvudet känns tungt när det lämnar kudden och hjärnan studdsar runt som en boll inne i skallen, huvudvärken gör sig påmind och kräkreflexen börjar jobba för att få upp nattens uppsamling av partiklar från rummet. Ett snabbt glas vatten får ner det mesta istället för att få upp det och dagen kan påbörjas, det knastrar när fötterna träffar golvet.

Världen börjar luta, vatten, iskallt vatten sköljer över fötterna, måste luta sig för att inte ramla. Solen strålar in genom fönstret och havet gör sig påmint.

“Just vackert, jävla ställe”

Huvudet slår i taket, missar spiken med centimeter, spikens intention till mord har misslyckas än en gång. Benen känns smärtsamt pigga när de böjda går över det rullande golvet. Dags att ta tag i dagens bestyr.



Ett under, så var det.

Lösryckta texter Posted on %PM, June 30 2007 23:38:55

Att huset stod
kvar var ett under, det sade alla. ”Ett under är det, att huset står kvar”. Det
var så dom sa, ja, det var faktiskt så alla sade. Inte konstigt att huset fick
ett sådant rykte efter den smällen. Det måste vara hemsökt av onda andar och
elaka tingestar sades det. ”hemsökt är huset, det kan jag säga”. Så sa de, de
kunde säga att huset var hemsökt, men ingen gav någonsin några bevis på det.
Ingen vågade sig in eller ens i närheten av huset efter smällen, de var för
rädda.



En ny religion

Lösryckta texter Posted on %PM, June 30 2007 23:38:07

Det sägs att en gång för längesedan så fanns det
ett övre väsen som vakade över oss när vi gick här på jorden. Ett väsen som
förde människorna samman och höll fred mellan dom. Ett väsen så starkt och
fruktat att ingen vågade säga emot. Och det väsendet kallades TOTAAR
. Det är dravel förstås, fiktion från
någons fantasi, ett fantasifoster som aldrig har funnits och som aldrig kommer
att finnas. Men det finns något som har sått split genom generationer bland
människor, något som förenar vissa människor men splittrar andra. Ni kommer tro
att det är religion jag talar om, men det är det inte. Religion är dock tätt
sammanknutet med detta jag talar om på ett flertal sätt, och kanske mer än vad
många vill tro. Det kan talas om att detta är en typ av religion för de
oreligösa. En sorts frihamn för de som säger sig vara ateister. Men tro mig,
det finns inget sådant som en ateist i sin rätta mening. Detta är det som styr
världen, det som håller den samman men samtidigt det som splittrar den. Jag
talar naturligtvis om pengar, valuta,.

Pengar är den nya
religionen. Förr sökte folk spirituell helning och frielse, nu söker de sig
enbart till pengar. Vad de får för jobb, hur mycket de kommer att tjäna, vart i
stegen på den sociala trappan de kommer att befinna sig. Vilka är bättre än de
och vilka är sämre? Vilka kan jag se ner på och vilka kommer att se upp på mig
av avund? Vilka kommer att se ner på mig och vilka kommer jag att se upp till?
Vilka vänner har jag och vad kommer detta ha för betydelse för min framtida
karriär? Kommer min bakgrund ställa till problem? Eller kommer min bakgrund att
ge mig fördelar?

Allt är frågor
som människor ställer sig någon gång i livet, mer direkt eller indirekt. Det
går inte att komma undan. Skall man skämmas för sina föräldrar och släktingar
eller inse att det spelar ingen roll hur de är, huvudsaken är att man själv,
som person, passar in. Så är dock inte normerna, allt ska passa, det måste
passa för hur skulle det annars kunna bli en hel bild utav pusslet?

Det kan låta som
om det vandrar mot ett samhälle som i boken 1984. Men så är inte fallet. Visst
har pengar en stor makt, inflytande och karriär har det också, men det är
knappast allt som behövs för att leva ett gott liv. Det finns undantag,
personer som inte bryr sig så mycket om tillgångar eller hur det går för dom i
livet, de traskar på i sin egen takt och tar dagarna som de kommer. Har jag
jobb idag? Det är en fråga som inte alltid kan besvaras men det stör dom inte
så värst mycket. Huvudsaken är att de lever, mår bra och inte vantrivs med
tillvaron. Det är då de mår som bäst, när de inte vantrivs alltså.

Men det är inte
många förunnat att ha denna ”lyx”. Vilket de människor som är mer
karriärsinriktade skulle mer se som otur och sedan se ner på de som de kallar
för ”latoxar”.



Två matskedar salt.

Lösryckta texter Posted on %PM, June 30 2007 23:34:59

Tillsätt hackad
lök, två paprikor (hela) och två matskedar salt, låt det reda i 20 minuter
innan servering. Ville tittade på receptet igen… ”Vadå hela paprikor, ska jag
lägga i dom hela? Utan att göra något? Låter galet”. Ville tar upp sin
mobiltelefon, bläddrar fram till ’mamma’ och ringer. ”Hej, hörru morsan, det
står hela paprikor här, ska jag verkligen ha i hela paprikor? Va? Ahh, okej, ja
men dåså, tack som sjutton, hälsa farsan föresten!, mm, hejdå!”. Ville lägger
på och tar upp paprikorna, en i var hand. ”Amen vafan, vad sa hon nu då!”, han
lägger ner paprikorna på fönsterkanten, puttar dom försiktigt ner ”oj,
hoppsan”, så var det paprikaproblemet ur världen.